Smörjfett för krävande applikationer
Basoljor
Se menyvalet ”Smörjolja” för mer detaljerad information om de basoljor som används i smörjfett.
Basoljan i ett smörjfett kan vara av olika typer (exempel):
• Mineralolja
• Polyalfaolefin (PAO)
• Ester
• Polyglykol
• Perfluorerad polyeter (PFPE)
• Silikon
Förtjockare till Smörjfett
Förtjockningsmedlen delas huvudsakligen upp i tvål- och icke tvålförtjockare:
Tvålförtjockare (exempel):
Litium/Litiumkomplex: Li-12-OH-stearat är den vanligast förekommande förtjockaren med bra universalegenskaper. Litiumkomplex är egentligen en benämning på ett litiumfett med högre droppunkt (ca 50°C högre än Li-12-OH-stearat). Alla litiumfett är mekaniskt stabila, har god vattenresistens och klarar relativt höga temperaturer.
Kalcium: Kalciumstearat är vår äldsta förtjockare. Den har mycket god vattenresistens, bra mekanisk stabilitet och är billig att tillverka. Den huvudsakliga nackdelen är dess låga droppunkt (max +95°C) som gör att den inte kan användas vid förhöjda temperaturer. Kalcium-12-OH-stearat har samma positiva egenskaper som kalciumstearat men har högre droppunkt, upp mot +150°C, och är även mer åldringsstabil. Den kan med fördel användas i universalfett.
Kalciumkomplex: Kalciumkomplex ger smörjfettet liknande goda egenskaper som andra kalciumfett gällande vattenresistens. Kalciumkomplex ger även fettet naturligt goda EP-egenskaper. Hög förtjockarhalt krävs vilket ger dessa fett relativt dåliga lågtemperaturegenskaper.
Aluminiumkomplex: Aluminiumkomplex ger fettet en hög droppunkt och god vattenresistens. De kan med fördel användas i varma och fuktiga applikationer. En nackdel är dess mekaniska instabilitet. Vid mekanisk bearbetning mjuknar denna typ av fett. Vid avbruten bearbetning återgår det dock till sin ursprungliga konsistens.
Natrium: Natrium gör fettet långtrådigt. Natriumfett är inte vattenresistenta utan emulgerar med vatten. Natriumfett bör inte blandas med andra fettyper.
Natriumkomplex: Natriumkomplex ger fettet goda åldrings- och vattenresistensegenskaper samt bra mekanisk- och termisk stabilitet.
Barium/Bariumkomplex: Bra värmestabilitet och korrosionsskyddsegenskaper.
Icke tvålförtjockare (exempel):
Polyurea: Polyurea ger fettet en mycket hög droppunkt vilket gör dem lämpliga för högtemperaturapplikationer. De flesta tillverkningsmetoder med polyurea ger fettet god oxidationsresistens, vattenresistens och pumpbarhet.
Kiseldioxid: Kiseldioxid används främst som förtjockare i silikonoljor. Ger transparenta fett. De är mekaniskt instabila jämfört med tvålfett.
Bentonit: Bentonit ger fettet en mycket hög droppunkt vilket gör att dessa fett ofta historiskt använts i högtemperaturapplikationer. De är mekaniskt instabila jämfört med tvålfett och svårare att additivera än tvålfett.
Additiv
EP: Extreme Pressure eller EP-additiv syftar till att minska risken för skärning mellan metallytor. De är reagerade (inte adsorberade) additiv vars reaktion med metallytorna katalyseras av lokala friktionstemperaturer.
AW: Anti-wear eller AW-additiv används för att reducera nötningen mellan mekaniska komponenter. Normalt skyddar oljan mot nötning tack vare den oljefilm som byggs upp mellan maskinelement i relativ rörelse. Ibland, till exempel vid start och stopp, räcker inte denna oljefilm för att skydda mot nötning. Då fyller anti-wear (AW) additivet en viktig funktion.
Korrosionsskydd: Korrosionsinhibitorer finns i 2 grundtyper, syraneutraliserare och filmuppbyggare. Som namnen antyder arbetar den första typen med att neutralisera syror och den andra med att bygga upp ogenomträngliga filmer.
Antioxidant: Antioxidant är en tillsats som motverkar att oljan åldras (oxiderar).
Fasta ämnen: Fasta smörjämnen är dispergerade fasta ämnen som inte är kemiskt bundna i smörjmedlet. De kan agera som både EP- och AW-additiv. Exempel kan vara MoS2, grafit, PTFE och bornitrid.
Friktionsmodifierare: Friktionsmodifierare eller FM-additiv skall sänka eller öka friktionen mellan två ytor. De består av långa molekyler med en polär ändgrupp och en icke polär kolvätekedja.
Viskositetsmodifierare: Viskositetsmodifierarens (kallad VM) uppgift är att minska viskositetens variation med varierande temperatur.
Polymerer: Typiska additiv som använder polymera material är viskositetsmodifierare, pour-pointsänkare, emulgatorer och skumdämpare.
NLGI
Ett smörjfetts konsistens klassificeras utifrån dess s.k. penetrationstal. I en standardiserad test låter man en kona under vis tid sjunka ner i fettet varefter nedsjunkningen mäts i 1/10 mm. Resultatet kallas penetrationstal. Detta penetrationstal korrelerar sedan med en tabell där det s.k. NLGI-talet kan utläsas. Skalan går från 000 (mycket mjukt) till 6 (mycket hårt).
| NLGI-klass | Bearb. penetration | Beskrivning(DIN ISO 2137) |
| 000 | 445 – 475 | mkt lättflytande |
| 00 | 400 – 430 | lättflytande |
| 0 | 355 – 385 | flytande |
| 1 | 310 – 340 | mkt mjukt |
| 2 | 265 – 295 | mjukt |
| 3 | 220 – 250 | medelhårt |
| 4 | 175 – 205 | hårt |
| 5 | 130 – 160 | mkt hårt |
| 6 | 85 – 115 | extremt hårt |
Vi kan hjälpa er att välja eller ta fram ett smörjfett som ger bästa möjliga tekniska lösning på era smörjproblem, samtidigt som de motsvarar högt ställda krav på miljöskydd – kontakta oss.
