Rätt smörjmedel ger lägre kostnader

Att hitta eller utveckla rätt smörjmedel till en viss applikation är svårt. Speciellt om applikationen inte är lika väldefinierad som exempelvis smörjkraven i en förbränningsmotor.

Smörjmedel används inte uteslutande för att minska friktion, utan kan även ha andra egenskaper. Till exempel tätningsförmåga, korrosionsskydd och värmeledning.

Använder man rätt produkt redan från start öppnar sig stora möjligheter för optimal friktion. Detta ger både mindre energiförluster och minskat slitage, vilket leder till minskade kostnader och färre stillestånd.
Vi kan hjälpa er att välja rätt specialsmörjmedel redan i konstruktionsfasen och göra det möjligt för er att välja den bästa konstruktionen. Vi vet också vad som gäller för livsmedelsanpassade smörjprodukter och vilka miljökrav – och vinster – det finns med biologiskt nedbrytbara alternativ.

Kontakta oss så hjälper vi er att ta fram rätt produkt för era behov.

Olika typer av smörjmedel

Smörjmedel förekommer huvudsakligen i två former: Olja eller fett. Ett fett är en olja med ett förtjockningsmedel. Olja finns i olika viskositeter och i olika kemiska former. De flesta oljor idag är mineraloljor som är utvunna ur råolja. Det finns också vegetabiliska oljor, exempelvis rapsolja, estrar, polyafaolefiner, polyglykoler, silikoner och polyetrar.
De flesta smörjoljor och smörjfett är dessutom additiverade för att förstärka och/eller förändra vissa egenskaper. Exempel på detta kan vara att man tillsatt ett EP-additiv för att hindra friktionsytorna från att skära, ett AW-additiv för att minska slitage, korrosionsinhibitorer eller antioxidanter.

Om smörjmedlet används i form av fett tillkommer också val av en mängd olika förtjockningsmedel som alla har specifika egenskaper, exempelvis litium och litiumkomplex, aluminiumkomplex, bariumkomplex, natrium och natriumkomplex, polyurea, bentonit, kalcium och PTFE. I fett och antiskärningssmörjmedel används dessutom ofta reaktiva och icke reaktiva fasta smörjämnen för att förstärka skärnings- och slitageskyddsegenskaperna. Exempel på sådana är molybdendisulfid, grafit, PTFE samt en lång rad olika kalcium- och zinkföreningar.

Mer om smörjning och smörjmedel

Det finns med andra ord en mängd olika produkter med olika egenskaper. Vi kan hjälpa er att välja rätt för era behov. Eller att utveckla ett specialsmörjmedel som är perfekt anpassat för er produktion och era förutsättningar. Vi har redan idag i vårt sortiment en rad produkter som vi utvecklat för olika beställare.






Chansa inte. Kolla alltid med behörig personal eller med din smörjmedelsleverantör. Ofta går det bra att blanda olika kemiska baser med varandra men i de fall det inte går kan konsekvenserna bli stora och kostnaderna höga. Det är inte bara huvudkomponenterna olja och i förekommande fall (smörjfett) förtjockare som skall trivas med varandra utan i allt högre grad skall även tillsatserna vara kompatibla. Allt detta är svårt att överblicka så defaultläget bör vara försöka undvika blandning. Töm och rengör så gott det går innan byte av smörjmedelstyp.

Arbetsmiljöriskerna handlar främst om hur personal som kommer i kontakt med smörjmedlet kan påverkas på kort och lång sikt. Det kanske viktigaste att tänka på är att utbilda personalen i hur kemiska produkter skall hanteras. När detta är gjort kan man fokusera på produkterna och deras eventuella påverkan på människan. Då är det bästa att börja med att läsa igenom det så kallade Säkerhetsdatabladet som vi leverantörer är skyldiga att upprätta på svenska och göra tillgängligt för alla våra produkter och kunder. Det bästa är ju om produkten är helt oklassad (SDB del 2). Om hudkontakt är helt oundviklig kan du reflektera över möjligheten att använda livsmedelsklassade smörjmedel då dessa ofta är mer oproblematiska vid hudkontakt eftersom dessa produkter endast får innehålla vissa för livsmedelsmaskiner godkända tillsatser.  

De yttre miljöriskerna handlar främst om hur miljön kan påverkas vid avsiktliga eller oavsiktliga utsläpp till mark och vatten. Det finns applikationer hos till exempel spårbunden trafik och i marina applikationer där sådana utsläpp är tekniskt oundvikliga. Det finns sedan i skogsmaskiner och entreprenadmaskiner risker förknippade med bl.a. slangbrott där större mängder hydraulvätska kan hamna i naturen. Om detta skulle ske i ett vattenskyddsområde är problemet ännu större. Om risken bedöms finnas för någon av dessa situationer bör ett miljöanpassat smörjmedel väljas. Säkrast är då att välja ett smörjmedel med klassning enligt EEL (European Eco Label), Nordiska Svanen, VGP (Vessels General Permit), tyska Blaue Engel eller svenska SS 155470.

Silikonmolekyler med korta kedjor har även låg vikt och kan migrera (sprida sig) mer än andra oljetyper. Detta kallas ofta för silikonsmitta. Om en yta som skall lackeras innehåller dessa silikonmolekyler fås s.k. fiskögon där silikonet sitter eftersom lacken inte kan väta en yta kontaminerad med silikonrester. Elektromekaniska kontaktytor tål inte heller silikonmolekyler utan ljusbågen som bildas när kontakten öppnas och stängs ger lokalt höga temperaturer som ombildar silikonmolekylerna till andra ämnen med elektrisk isolerande egenskaper vilket får kontakten att sluta fungera.